Förundrad

Jag har hört folk säga att de saknar den förundran de kände över saker i deras närhet när de var små. Det är svårt för mig att förstå detta. När jag var liten så läste jag mycket populärvetenskapliga magasin och förundrades över dinosaurier, andra galaxer, robotar och pyramider. Det tog tid för mig att lära mig förundras över andra saker, små saker. Inte ens de mer spektakulärt intressanta sakerna där jag växte upp, exempelvis en liten hydda byggd av små stenar mitt i skogen som byggts av en författare som bott där på somrarna, förundrade jag mig över. Nu förundras jag över nästan vad som helst. För att inte tala om allt som jag förfasar mig över, de grejorna har verkligen ökat i antal på senare år.


Kommentarer
Postat av: lilla a

jag tyckte väldigt mycket om din ovanstående text. men...vad tittar vi på? bilden är väldigt fin och mystisk. den var lite meditation i dessa hysteriska tider. en suddig hand och lite grönt. väldigt enkelt och fint. jaja. kan vi inte seees nån da? du får kontakta mig, det går ju tydligen inte omvänt. gört!

2009-03-04 @ 22:59:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0