Sjuk eller förgiftad

Symptomen är lätta att känna igen: Maniskt läsande, sporadisk ilska över saker som reklam, tv, dumheter eller vänligt tilltal. Det har blivit svårt för mig att kunna koncentrera mig på vad folk säger och vad jag skriver. Det blir bara röra av alltihop eller så kommer jag inte ihåg vad som nyss hänt. Allt pekar på en sak, nämligen att grannarna till slut har lyckats förgifta mig. Jag kan möjligtvis tänka mig en alternativ förklaring som går ut på att jag inte tål mjöl men ändå åt nötter med mjöl runt i lördags, av någon anledning.

Oavsett så har det varit en lång dag. När man har varit ensam hela dagen så blir man överrumplad när en Sambo plötsligt kommer inklivandes och börjar ställa konstiga frågor som "Har du druckit öl i sängen?" eller "Vad ska vi ha till middag?". Det blir svårt att reda ut i huvudet vilken av frågorna som bäst besvaras med en lögn. Förvirringen blir total efter följdfrågorna "Är det en gammal ölburk?" och "Hör du inte vad jag säger?".
Det är som en konstant blodsockersvacka.

Debatten eller vad det är rasar fortfarande på http://www.klarsikt.humancreations.se/post/2008/12/17/Gudsfobikerna-Humanisterna-och-deras-vanner.aspx men jag börjar danka av. Meningen med att låta folk veta att det inte är någon mening med något förblir svår att greppa. Jag tycker inte heller om att jag låter så barsk när det är ont om utrymme att skriva på. Innerst inne så vill jag ju bara väl, det vet ni ju, kära läsare. Vilket förmodligen även kan sägas om världens samlade diktatorer, vilket får den åldrade klyschan att klinga aningen falskt.

Imorgon ska jag inte läsa ett ord och inte heller lyssna på någon musik. Det får mig bara att gå upp i varv.
I övrigt är det väl bara att härda ut. Amor fati så att säga, utan att bli fatalist, får vi hoppas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0