Efterspel

Först nu kommer sorgen. Hunden var trots allt oskyldig och söt. Jag har gråtit hela förmiddagen och jag är för första gången riktigt rädd för att dö själv. Det kan hända när som helst. Jag är inte på humör för att skriva längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0