Gör det som känns bra

Hissingen måste ha varit en ö där man förr i tiden lämpade av lowlifes, misfits och bushwhackers. Göteborgs eget Australien med andra ord. De utstötta har sedan bott kvar på Hisingen och avlat de hjältar som idag bebor denna mystiska ö. Därför blir man idag uppriktigt förvånad när man åker med sexan, tian eller femman hit ut och någon som har spy i skägget eller en död kattunge i bröstfickan hoppar av innan spårvagnen hunnit ut till ön.

Nog om detta. När jag satt på spårvagnen idag och diskuterade allt möjligt med en klasskamrat så dök frågan upp om hurvida det kan vara så att eftersom det inte finns någon säker kunskap som man kan utgå från när man utvärderar sina egna handlingar så borde man göra det som "känns rätt". Jag var inte helt avfärdande till tanken, men tog givetvis avstånd från att detta skulle kunna leda till andras lycka. Ingenting tyder på att det skulle kunna vara på detta vis.

En bekräftelse på detta kom givetvis så snart jag kommit hem och slagit på dumburken. Britney har uppenbarligen gjort en låt där hon skyltar med allt som folk tidigare hållit mot henne. Exempelvis att hon är helt oförmögen att ta hand om sin unge, hålla sig nykter eller ha på sig underkläder. Detta beteende försvaras med refrängen: "You still want a piece of me". Ett försvar så gott som något tycker jag. När jag sedan bytte kanal så var det ett program på fyrasport, eller vad fan den heter, om rikemansungar som tycker att det känns bra att spendera monstruösa summor pengar på att köra bil i 340(!) km/h i Thailand. En bil sladdade av när den hoppade över ett krön och välte ett träd för att sedan volta in i en grupp skitfattiga barn. Allt jag vill ha sagt med detta är att det inte är något fel i att tycka att folk ska få göra det de själva tycker känns bra, men om du tycker det så ska du vara medveten om att det kommer att skapa en värld som påminner om en krigszon med enorma humanitära offer, överlevnadstalen för barn kommer störtdyka och ingen kommer någonsin känna sig säker igen. Detta behöver såklart inte vara något negativt, jag för min del tycker att det kan vara uppfriskande med lite "osedlighet", men det kan ändå vara bra att ha i bakhuvudet. Så fort du tror att människor har ett inbyggt "sunt förnuft", slå på MTV och känn hur den villfarelsen blåser bort som en vacker dröm i en storm av skit.

I skolan idag funderade jag på de människor som har olika former av mentala eller fysiska handikapp men som ändå klarar sig bra i samhället. Dessa kallas för högfungerande. Jag tror att jag är en normal, ickehandikappad människa som är lågfungerande.

Dagens citat: "Gör vad du vill, skall vara hela lagen" - ur En kär väns förord i Äldreomsorgen av Nikanor.
Dagens land: Albanien. För flera årtionden sedan förbjöd de all form av religionsutövning.
Dagens macka: Den jag beskrev som Mack-Nickes macka fast denna gång till Rävens ära.


Det största hotet mot alla enskillda människor: Andra människor

Jag räknar med att den största delen av alla vanföreställningar som folk håller sig med kommer från andra människor. Jag tror inte att det är specifikt för dagens människor, men många verkar suga upp dumma klyschor på måfå för att sedan spy dem vidare till nästa oanande idiot som helst missförstår alltihop och för det vidare i en ännu dummare form. En kedjereaktion som slutar med att jag bombarderas med likriktade idiotier från alla håll. Jag har varit på uselt humör i ett par dagar nu och jag börjar misstänka att just detta är anledningen.

När jag stod och lagade mat och lyssnade på P3 tidigare idag (ja, P3 jag borde skylla mig själv osv.) så intervjuar någon en jude (en riktig jude, inte bara någon som är snål) som hävdade att judendomen i kort gick ut på att man "inte ska göra mot andra, det man inte vill ska drabba en själv". Alltså en förfinad version av den gyllene regeln. Programledaren förvanskade genast detta när han refererade samtalet och sade att "man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv". Skillnaden är givetvis enorm. Om någon jävla machokist älskar när andra fistar honom i röven så betyder inte det att jag vill att han ska göra det mot mig, för att ta ett enkelt exempel. Det finns tyskar därute som VILL att man ska skära av dem kuken och steka upp den till sin engelska frukost.

Alla dessa skitklyschor som frodas bland de ignoranta djuren vi kallar våra medmänniskor är av ringa värde, om man har tur. "Hårdare straff för alla som inte är jag, livstids fängelse för allt utom parkeringsböter för det kan jag också få. Inget daltande med kriminella." Allt nonsens som folk håller för sant eller "sunt förnuft" är jag direkt fientlig mot. Människor som skriver sms till diskussionsprogram på tv för att vädra sin snålt tilltagna slutledningsförmåga och sina unkna stafettpinnar till åsikter borde få gå om grundskolan eller bli fråntagna rösträtten.

Det som gör mig mest förbannad är att jag blir så jävla förbannad. Kan jag inte låta människor sitta hemma och vara pantade utan att bry mig? Om jag håller på att kvävas i min egen fradga när jag läser Metro så behöver jag väl inte läsa den? "Till alla er som har cancer, ha inte det" som Tilde de Paula sade. Uppenbarligen fungerar det inte så. Det blir snarare värre för var dag som går. Det är inte bara andra människor jag föraktar. Mitt självförakt kommer förmodligen nå sin kulmen under våren för att sedan avta. Detta var veckans humörrapport. Den är förhoppningsvis felaktig.


Att bota sin AIDS med småbarn

Stockholmsbörsen har backat 15,3 procent på 22 dagar och för att ytterligare späda på den själsliga entropin i landet har svt:s text-tv lagt ut den sorgliga nyheten om att "Sorkfeber tros smitta via kyssar". Vidare läsning ger ingen lindring utan förklarar helt sonika att "Tio av 14 undersökta personer, alla sjuka i sorkfeber, uppvisade virus i saliven". En ytterligare knorr är att två personer (av 2200 smittade i sverige) dog i sorkfeber förra året. Om detta hade hänt på medeltiden så hade jag förmodligen inte ens höjt på ögonbrynen, men ytterligare en gång så har svenskarna bevisat att det knappast var bättre förr. Den enda goda nyheten från dagen som gått är att en fjortonåring blivit fasttejpad vid en stolpe av sina "kamrater" så hårt att han inte kunde andas. Om över tvåtusen människor i sverige lyckas klara sig till vuxen ålder bara för att blanda kroppsvätskor med sorkar så behöver vi uppenbarligen ett bättre system för gallring. Mobbningsbidrag, knivtvång och ett förbud mot hjälm för minderåriga vore steg i rätt riktning.


Protoplasmatiska läppar kysser min ruttna kärna

Släktforskning

Efter vissa eftersökningar har det visat sig att jag är släkt med en av Sveriges genom tiderna värsta illgärningsmän. På 1700 talet härjade en alkemist och djurdressör i de skånska skogarna som efter en tid kom att kallas Jur-Jena. Han gjorde en fantastisk klassresa från att ha varit betraktad som en simpel byfåne till att bli Skånes mest fruktade mörkerman. Vid trettio års ålder så försvann han spårlöst ur byns samvaro för att komma tillbaka tio år senare iklädd en högtidsdräkt av näver och med två rävar som följde honom vart han än gick. Det sades att han hade en sjukdom som man kallade blodmun, vilket jag bara kan spekulera i vad det var, men han höll sig vid denna tid utanför gemenskapen i byn och höll till i skogarna som på den tiden var djupare än idag. Det som Jur-jena senare skulle komma att bli känd för var ett vansinnesdåd som saknar motstycke i Svensk historia. Det började gå rykten om att människor från byar i hela Skåne försvann och aldrig mer hördes av och dessa rykten tilltog och kulminerade när en hel by, Lommatorp, hittades helt övergiven. Resande berättade om stora djur som rört sig i mörkret längs vägarna och skräcken lamslog stora delar av Skåne. Endast brottstycken av de rapporter om djuren som nedtecknats finns idag kvar, men det verkar ha rådit stor förvirring om vad som skedde. Den text som jag finner mest trovärdig är skriven av en präst som lyssnat till en jägare som sagt sig sett vad han kallar en mässa. Han hade legat på en plattform i ett träd och väntat på byten när han beskådat hur Jur-Jena filat ner tänderna på en ung älgtjur, som fann sig i detta, som om den varit i någon sorts trans. Någon form av brännmärkning av älgen skall också ha ägt rum. Efter att älgtjurens tänder slipats vassa som på en köttätare så hade Jur-Jenas rävar retat upp den till ett sinnessjukt raseri. Hela processen ska ha fortgått under större delen av dygnets mörka timmar för att kulminera i att älgen matades med vad jägaren påstår är en barnarm. Den ursinniga, frustande älgen släpptes sedan vind för våg rakt ut i den skånska, mörka skogen vid soluppgången. Detta vittnesmål ska sedan ha varit det som låg till grund för att Jur-Jena spårades upp av en grupp på inte mindre än trehundra uppretade bönder som ska ha korsfäst honom på plats någonstans i skogarna utanför Lönsboda. Övermannandet av Jur-Jena ska enligt uppgift ha gått förhållandevis oproblematiskt då man i förväg stuckit ihjäl hans rävar med vässade pinnar. Skogarna skall dock ha varit infekterade med allehanda människoskapade missfoster i minst tio år efter Jur-Jenas död. Efter detta häpnadsväckande men oroande fynd har jag lagt ner min släktforskning, utan någon tanke på att göra vidare undersökningar i framtiden.

Eau de vie och sentimentalitet

Har ni, kära läsare, någonsin brottats med en okänd människa, frågat polisen om de inte kan lysa er i ögonen med sin ficklampa, vaknat en söndag och blivit förvånade när ni inte alls är gifta, lyssnat på "Bear bating" med Alabama thunderpussy, sagt till er själv att sluta prata med er själv, ätit så många bananer på en kväll så att ni aldrig vill se skiten mer, funderat på att tatuera en fyrklöver under foten, satsat alla pengar på svart, visat er nakna för grannarna för att ni kan, givit bort en skiva med Dr Hook till någon ni inte gillar, rakat av er könshåret för att kunna ha byxorna skitlågt utan att ha kalsonger under, örfilat en vuxen okänd man, inte kunnat motstå frestelsen att nypa en tjockis, stirrat er i spegeln tills skräcken är förlamande, insett att moral är vad man gör det till, gått efter en tjej på natten och stampat hårdare med fötterna för att hon ska tro att man jagar henne, varit nära att köra ihjäl er för att hinna hem till "Magnum P.I.", varit i tron att ni på allvar har en dödlig sjukdom och brutit ihop i badkaret eller bara frågat er äldsta levande släkting om de någon gång har hånglat med någon av samma kön, kanske till och med stängt av tv:n för att lyssna på när grannarna "älskar"?
Ingen anledning till oro, ni är i gott sällskap.

Dagens ord: Engångsmassös.

 

Bloggfränders avdankade livsförsök

Varanen har inte uppdaterat sin blogg sedan första Januari. Oförlåtligt? Nej, ofrånkomligt. Han verkar ha fått ett intresse som tar upp all hans lediga tid och därför dämpar hans kreativa ångest. När han är ute i arbetslivet som de andra löneslavande "nyttiga" kreaturen så kommer jag vara ensam om att sitta hemma med min insikt om att minsta möjliga ansträngning gör minsta möjliga skada. Han börjar påminna om den där fotbollsspelaren som han tycker så illa om. Det bästa han kan prestera är att aktivt välja att inte deltaga i matchen. Han verkar ha glömt detta och satsar för fullt på att såga av vårt samhälle vid anklarna. Jag skyller delvis mig själv för vad som sker, då min frånvaro har bidragit till hans förfall. Dagens tips: Bidra inte, låt cikusen sköta sig själv. Lyssna på det gamla bandet suicide och uppdatera din meningslösa blogg så lovar jag att göra detsamma.

Det svenska popfiaskot

Det största problemet med svensk musik idag kan knappast vara musiken som skapas. Det görs förmodligen musik just nu som är bättre än det jag hör om jag slår på radion. Den musik som faktiskt är värd att lyssnas på blockeras ständigt av den konstanta ström av skit som fyller etern till bredden. Till råga på allt är det inte ovanligt att man hör amerikanska idolvinnare i svensk radio. Ingenting tyder på att detta kommer att förändras till det bättre inom snar framtid. En kär vän och varan sade för ett tag sedan att Idol är det smartaste musikkoncept som någonsin skapats, då tonåringar själva får rösta på vad de senare vill köpa. En nyliberal konsumsionsskygglapps-synvinkel värdig Staël von Holstein, säger jag. I en gammal intervju med bandet DEVO så fick de en fråga om hur de ser på sin egen musik. De svarar att de ser sig själva som ett musikaliskt laxermedel för ett förstoppat samhälle. Det är precis vad jag saknar just nu. Ett band som är i stånd att kastrera den inavlade bäbismakarmaskinen som kallas musiksverige för att ge plats åt något mindre unket än popfarbröder med peterpankomplex (läs Uggla och Gessle) och tonåringar som säljer röv för att få vara med i TV (läs Idoldeltagare). Överst på vårens "attgöralista": Bygga ett Pop-Gulag.
image5image6image7

Spaderlordens återkomst.

Uppkopplad och klar. Back on track. Detta firas med ett citat:

"Om den tänker på allt du, käre läsare, stoppat i käften, och allt som kommit ur den, så blir det helt omöjligt att skriva vidare." - Nikanor Teratologen

Dagens sanning, mina vänner. En kort sammanfattning av vad som hänt sedan sist ser jag som en total onödighet. Jag vet vad som har har hänt och inbilla er inte att jag skriver för er skull. Om ni räknar med att få en inblick i mitt liv eller en djupare förståelse av mig som person, då har ni kommit till fel blogg. Den enda anledning jag faktiskt kan hitta till att jag skulle vilja meddela mig på detta absurda sätt är att jag hoppas att smitta er, kära läsare, med en mental form av någon skamlig sjukdom. Nåja, vi tar ett steg i taget. Veckans macka, exempelvis.

Leverpastej
Senap
1 salladsblad
Gurka

Blanda senap och pastej, smeta på bröd. På med gurka och sallad. Ät.

RSS 2.0