spaderlord

Kolla dessutom in den nya låten från Det magiska landet. Spela den sedan på repeat hela sommaren. Se länkarna.

Jag antar att ni redan hört om den nya FRA-lagen som det kommer att röstas om inom någon vecka. Oddsen för att den drivs igenom är små men om den gör det så kommer vi lite närmre det kinesiska idiotsättet att styra ett samhälle. Det är deprimerande att socialdemokraterna tagit fram något så idiotiskt och ännu dummare att moderaterna ställer sig bakom det. Nog om det, jag blir bara arg och ledsen. Jag har för länge sedan tappat hoppet om att folk vet vad de håller på med.

På grund av ivrigt frågande från mina läsare så tänker jag uppdatera er om wobblerbygget. Det går dåligt. Samtidigt som jag kletade silikon på draget så kom jag på att detta gör det omöjligt att lacka skiten. Tre dagars arbete i sjön, i flera bemärkelser.

Om någon hört talas om mina fiskodlarplaner så kan jag upplysa om att detta går som smort. Syster har köpt två stora guldfiskar och slängt i en damm. Sedan adopterade jag Varanens och Varanessans två slöjstjärtar och slängde dem i samma dam. Detta gick till en början dåligt, då syrrans mördarguldfiskar högg mot strupen på nykomlingarna. Slöjstjärtarna överlevde dock men en är svart och är osynlig i naturdammen och existerar för tillfället på samma villkor som Scrödingers katt. Igår släppte jag och syster i ytterligare fem guldfiskar men denna gång med en konstig spräcklig teckning. Karpen var tyvärr slut, annars hade jag köpt ett par sådana.

Efter väldigt mycket spring är jag nu äntligen på väg mot Dalslands mörka skogar med fiskespöt i ett krampaktigt grepp. Imorgon går tåget och sedan är det slut på el, vattentoaletter, umgänge, tv och allt annat tjafs. Nu följer några dagar präglade av konjakskupor, gäddor, vedeldning, tystnad och förhoppningsvis cigarrer. Min inneboende drift att köpa mig ett par läderbrallor med hängslen bubblar åter upp och det kan vara dags att köpa några nya flanellskjortor. Min uteblivna vapenlicens och min oförmåga att bygga en effektiv pilbåge plågar mig ytterligare nu när jag vet att jag kommer att se en massa vilda djur. Mitt osvikliga sinne för snille och smak kommer att tvinga upp gallan i min hals när tåget stannar i Åmål imorgon men den milslånga resan rakt ut i vildmarken ser jag fram mot på ett närmast perverst sätt. Nu när jag inte sett Fru Påse på ett tag så kommer vår återförening i Dalsland imorgon att bli lika sommrig som Allan Edwall. Nu ska jag sova så att det snabbare blir morgondag. Om ni har tur så hinner jag lägga ut bilder på den halvfärdiga wobblern på morgonen imorgon. Annars hörs vi om ett tag. Varken telefon eller dator kommer att följa med mig till obygden.

Till de som ska fira midsommar med mig: Ring Fru Påse om ni undrar något. Vi kommer sätta oss ned imorgon för att göra upp en matlista och planera lite bättre. Koden till grinden är dessutom vänd upp och ner nu, Erik.
Sov gott, kära läsare.

Somliga anser att det är lugnande att bygga saker eller ägna sig åt hantverk av något slag. Jag är inte en av dem. Ingenting är mer frustrerande än att tillverka något i tre dagar bara för att upptäcka att man gjort något trivialt fel som skrotar hela projektet. Om jag mot alla odds får klart wobblern jag bygger så kommer den utan tvekan att sätta sig i botten vid första provkastet, eller så visar det sig att jag gjort fel och att den är orbukbar. Efter ett par dagars täljning, sandpappring, borrning och letande efter bly, silverlod och verktyg så vet jag att jag har en dag på mig att lacka och smälta bly. Vissheten om att detta är bortkastad tid har ingen som helst meditativ effekt på mig. Jag vet att jag sliter som ett djur för att uppnå total besvikelse, vilket kan tyckas dumt men någon form av njutning uppstår i självplågandet utan att jag riktigt förstår hur. Nästa steg i detta ryck av självprygling kan vara att köpa sådana där små klämmor som man har i bröstvårtornna. Det ska visst vara jävligt otäcka grejor. GREJOR!

Ingenting är klart, ingenting kommer att bli klart under en överskådlig framtid, ingenting är lätt att lösa, ingenting som faktiskt är viktigt är det minsta intressant, ingenting som är intressant är speciellt nyttigt och värmen gör allting omöjligt.
Man kan inte tänka, jobba, sola, meka eller på något sätt åstadkomma något.

Min enda önskan för tillfället är att allt ska vara gjort och klart. Att det enda som faktiskt behöver göras är att ta en kall öl i skuggan. Oddsen för att detta kommer att inträffa är marginella. Att rymma ut i skogen är det enda som spontant dyker upp under rubriken: "Lösningar".

Nu ska jag öppna en kall och ställa mig att titta på karparna och salamandrarna, vilka är lika onyttiga och ickepresterande som er käre Påse. Simma inte lugnt, det är omöjligt att komma ikapp.

Lyssna på: April March eller Black mountain.
Se: Ingenting.
Läs: Bokhandlaren som slutade bada.
Se ut: Hur du vill.
Drick: Lättöl.
Tyck: Ingenting.
Skaffa: Hår på ryggen och axlarna, naturens eget solskydd.
Ät: Rökt korv, håller sig i värmen.
Håll dig borta från: Barn och hundar.
Klaga på: Den dåliga standarden på dina medmänniskor.

Att se borgarnas integrationsminister, folkpartisten Nyamko Sabuni är lika roligt varje gång. Hon har ju fått en skitstorm av kritik ända sedan hon uttalade sig offentligt första gången. Att fixa en svart integrationsminister som ska framföra borgarnas minst sagt taggiga åsikter om invandring och dylikt är snudd på genialt. Det har i och för sig inte fungerat så bra ändå men ingen kan ju gärna kalla henne rasist. Hon har nog blivit kallad nästan allt annat men inte det. Somliga ser henne som en fördomsfull islamofob med dragningar åt extremhöger men jag uppskattar henne ändå som den levande måltavla och det PR-trick hon är. Att se henne framföra de åsikter som folkpartiet varit och hämtat i främlingsfientliga Danmark är underhållande och mycket mindre kusligt än om någon annan skulle göra det. Det krävs nästan ännu mer is i magen för att ställa sig upp idag och säga att man inte är feminist och även detta har hon gjort, om jag inte missminner mig. Jag är osäker på om hon vill att kvinnor och män ska ha olika rättigheter beroende enbart av kön eller vad det egentligen innebär men jag är ändå imponerad. Det kommer att bli svårt för henne att toppa det här. Jag väntar med spänning på att hon ska förklara att hon är mot demokrati och att hon tänker ta makten i Sverige med våld. Det vore något att berätta för barnen om.

När man googlar olika fraser så får man som ni säkert vet upp en uppskattning av hur många träffar som finns på denna fras. Om man exempelvis söker på "var finns polisen?" så får man upp 318 träffar. Om man söker på "var är polisen" så får man upp 4600 träffar till. Om man räknar bort de artiklar och dylikt som behandlar dessa fraser så som jag gör det just nu så kan man tänka sig att resten av träffarna behandlar dessa klyschor utan självdistans och utan distans till frasen. För mig är det ett skämt att använda en så dum och sliten retorisk fråga för att vädra sin idiotiska åsikt som oftast går ut på att polisen inte är där det begås brott. En synsk polis kan såklart vara på rätt plats vid tiden för ett brott men annars är det nog svårt att lösa detta problem. Ofta vill debatörer och ledarskribenter ha fler poliser, helst så många så att det finns en per medborgare för då kommer det ju oundvikligen finnas poliser på rätt plats hela tiden. För ett tag sedan läste jag en ledare i GP som gick ut på att det var oförlåtligt att det inte funnits en polis närvarande på avenyn när ett fyllo gått bärsärkagång där. Förmodligen skulle skribenten ta sig ett civiliserat glas vin för sexhundra spänn och nu blev hans kväll förstörd av detta missöde. Självklart får man ju hålla med. Poliserna ska ju framför allt finnas på överklassgatan för att beskydda alla höginkomsttagare från det fåtal kriminella som kan ha irrat sig in från Hissingen. Eller så kan det kanske vara så att skribenten borde ta sig sitt glas rödvin i någon av stadens alla förorter? Där finns det gott om poliser så där måste han ju kunna känna sig trygg. Om det nu inte är så att poliserna faktiskt hänger där de behövs. Då finns det ju å andra sidan inte så mycket att klaga på.

Sök sedan på frasen "Var finns föräldrarna?". 5280 träffar. Byt ut "finns" mot "är" och du får upp 2000 till. Vad har man tänkt att tillföra denna slitna debatt när man spyr ur sig denna urholkade kokosnöt till klyscha? Det är som att skicka in insändare under namnet "orolig förälder". Har man tur så skrattar man när man läser det och har man otur så slutar man rösta av uppgivenhet eller så ställer man sig frågan "var fanns grundskolan när oroliga föräldrar växte upp?" Det som kan låta som nonsens, trivialiter och plattityder när det flyter runt i mitt huvud kan på fullaste allvar yttras som dagens unika sanning när det kommer ur munnen på en "orolig förälder". Jag läste någonstans en fråga, det kan ha varit i Apsefiston, som löd ungefär som följer: "När har man egentligen lärt sig att läsa? När man kan läsa en bok eller när man lägger ifrån sig boken för att tänka själv?"

Sov gott, kära läsare och håll er i solen.