spaderlord

Det visade sig att all meducin som skrivs ut vid misstanke om klamydia är gratis. Jag visste väl att min otur skulle vända. Nu är jag alltså förhoppningsvis på bättringsvägen. Tack alla ni som önskat att jag ska krya på mig i era omtänksamma meddelanden här på bloggen.

Nu till det verkliga problemet: Vad gör man när man måste vara nykter på helgen? Meducinen får inte blandas med alkohol. Jag har funderat på vad jag kan ha gjort senast det hände och kommit fram till att jag förmodligen lekte med lego.

Hur som helst har jag ändrat mina planer och spenderar helgen i Göteborg trots allt. Vi ses där då, alla lönnmördare och kottsnaskare. Det kommer att bli riktigt roligt kanske ni tycker. Nej, Credat Judaeus Apella - för att tala med Horatius

På grund av några illavarslande symptom så var jag idag på vårdcentralen för att kolla om jag hade klamydia. Jag frågade den ansträngt trevliga läkaren om det kunnde vara syfilis, eftersom det är lite finare men svaret blev att det var högst osannolikt. Frågan är vem som kan ha smittat mig med denna klamydia. Det faktum att jag bara har haft sex med en tjej de senaste åren minimerar antalet misstänkta. Hon vet att hon inte varit otrogen mot mig och jag vet att jag inte varit otrogen mot henne. Let the games begin! Ämnet kommer att behandlas i helgen. Biljetterna till första parkett i vardagsrumssoffan kostar femhundra.

När jag tog en tur till lanthandeln tidigare idag för att köpa köttfärs så inträffade något som retade upp mig och som förmodligen har förstört hela min dag. En bil med en massa blinkande lampor och en skylt som det stod "BRED LAST" på försökte köra på mig. Föraren såg väldigt allvarlig ut och visade med handen att jag skulle sänka farten. Det hade jag ju redan gjort för att undvika att totalkvadda hans bil, så det kändes lite överflödigt. Efter honom kom ett antal husdelar på långtradare som tog upp ungefär två tredjedelar av vägen. Min bil tar inte upp så mycket som en fjärdedel av vägen så detta utgjorde inget som helst hot mot min säkerhet. Längre fram stod någon vettvilling parkerad halvt i diket för att undvika husen som passerade så jag fick stanna bakom honom tills han behagade fortsätta.

Problemet här är att "BRED LAST"-mannen utgår från att jag är tillräckligt inkompetent för att orsaka en olycka om jag möter ett par hus. I ett samhälle som består av en övervägande del träskallar så får två människor som inte träffat varandra tidigare, båda utgå från att de stött på en träskalle. Samhällets regler och lagar är utformade för att inte träskallar ska orsaka olyckor eller förstöra för andra. Dessa lagar och regler drabbar tyvärr även undertecknad. På åtta dagar har jag sett fyra bilolyckor som förmodligen orsakats av att idioter inte förstår att det blir lite vanskligare att köra fort om det spöregnar. Dessa olyckor kommer att tas med i statistik som ligger till grund för hur hastighetsbegränsningar kommer att sättas på vissa vägar. Dessa begränsningar är det meningen att jag ska rätta mig efter.

Efter gymnasiet så borde det finnas ett obligaoriskt prov. Meningen med provet är att se vilka som är begåvade nog att överhuvud taget vara en bidragande del i ett samhälle. De som inte klarar provet får aldrig ta körkort eller ens gå där det finns trafik och de blir tilldelade jobb som de kan sköta hemifrån, exempelvis så kan de få häfta ihop papper eller ta bort häftklamrar från oviktiga, ohemliga dokument. När de går ur gymnasiet så får de en häftapparat, en blockflöjt, en husarrest och en lägenhet betalad av staten. Detta kan vid en första blick verka vara en förlustaffär för staten men med alla idioter ur vägen så kommer vanligt folk att blomstra. Man skulle till och med kunna åka kollektivt om man vill det, utan att bli så jävla arg att man funderar på ett självmordsattentat mot statens järnvägar. Varje år kan träskallarna få träffa varandra i ett inhägnat område för att lära sig nya blockflöjtslåtar och häfta papper tillsammans. Problemet: Löst!

I framtiden kommer gentekniken inte tillåta att dessa undermänniskor föds, så dessa drastiska åtgärder kanske inte behöver realiseras förr än att vi kan se vad vetenskapen kan bidra med i denna fråga.

Att-göra-lista:

Köpa mobilladdare
Skriva CV
Mejla CV
Duscha
Äta
Åka till Göteborg

Idag slog det mig att de dagar jag genomlider nu faktiskt hade kunnat spenderas på att göra något jag tycker om. Att säga att dagarna inte kommer igen är riktigt tantklyschigt platittyd-skitsnack men det var nog det som slog mig. Sedan kom jag på att jag inte heller ser fram mot något så att tiden går spelar ingen större roll. Det känns som att jag befinner mig i ett vakuum för alla dagar är de samma men tiden måste alltjämt vara linjär och konstant. Imorse gick jag upp kvart över fyra istället för halv fem, åt en leverpastejsmörgås, kom tio minuter sent till jobbet igen, körde truck, undvek mina nuvarande arbets"kamrater" som slår alla tiders bottenrekord sedan den tatuerade killen blev sjuk, åt två leverpastejsmackor på första rasten, körde mer truck, rökte en cigg på andra rasten, kom tillbaka från jobbet helt förstörd och somnade i soffan, vaknade och såg på "Camp Lazlo" på tv, somnade igen, zappade tills nu, har fortfarande inte orkat äta middag. Summa summarum har jag skaffat lite pengar men inget mer. Den knappa sömnen gör att jag får minnesluckor, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Jag förtvinar själsligt då jag inte ens orkar öppna en bok. Igår gick "Dödsdansen" av Strindberg på svt (vilket förmodligen är det bästa på tv sedan förra julen) men jag kunde bara se halva för jag var tvungen att sova. Min utflykt till mitt hem i helgen resulterade i åttahundra kronor i böter och en ihållande hemlängtan efter återkomsten. Att träffa alla trevliga och att göra något trevligt kontrasterar starkt mot hur jag har det på veckorna. Nu ska jag lägga mig för kvällen. Att sova drömlöst är som att dö en stund.