Den där känslan man får

Nu sitter jag återigen på landsbygden med ett glas vin och min ukke i solen och försöker tänka på något annat. När jag igår begav mig till den lilla mack eller vad man ska kalla det som ligger några hundra stenkast från mitt nya föräldrahem så fick jag ett gratis skådespel på köpet. Samtidigt som jag anländer till den nedgångna byggnaden där de enbart kränger snus, fosila bränslen och bullar från -97 så brummar en liten folkvagnsbuss in bredvid mig. Den är sänkt så att den nästan ligger på marken och är dessutom full med folk, kanske tolv tretton stycken. Den är rollad mattsvart, har ett schackrutigt tak och har VW emblemet sprejat på frihand fram på det som på andra bilar skulle ha varit grillen. Ut ur bilen rullar smällpackade grabbar i cowboyhattar skvättandes öl och gormandes någon låt jag inte kände igen. Genom sidorutorna skymtar forfarande ryggarna på ett antal absurt tatuerade tjejor och killar. De som rullat ut försöker sedan köpa vatten inne i "affären", dock med stora svårigheter på grund av sitt miserabla tillstånd. En kille lyckas under stoj och glam ta sig in genom dörren men de andra blir liggande i drivor som skadskjutet villebråd utanför. Medan jag köper min snus så åker bussen ett litet varv runt macken och när jag går mot bilen så hör jag basen från den förmodat enorma stereon närma sig. Plötsligt har de smugit sig upp alldeles bakom mig och sätter på en sirén eller tuta av något slag som jag enbart kan jämföra med ett ubåtslarm från någon film med Sean Connery som jag sett någon gång. Jag tappar min nyss införskaffade snusdosa av chocken och får skamsen böja mig efter den medan alla cowbyhattarna rusar in i bussen igen, tutar med mistluren några gånger till och river iväg. I bakrutan på deras åk så kan jag läsa "Bussboys" med stora gula bokstäver medan den dånande basen avlägsnar sig, in i den allt rödare solnedgången. Jag blir stående en stund, tittande efter bussen med en kuslig känsla av att jag missar något. Borde jag också skaffa mig en buss, trycka in alla mina vänner i den och sedan planlöst åka runt och dricka öl och lyssna på musik? Skulle jag verkligen trivas med det? Kanske. Det kanske skulle vara underbart.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag vill också sitta i solen på landsbygden med ett glas vin i handen. Förutom vin behöver jag bara husrum och ett mål mat då och då. Jag kan betala med lagom hårt arbete och erotiska illustrationer.

2009-04-26 @ 19:34:54
Postat av: varanen

kommentaren ovan var från mig. glömde bara signera

2009-04-26 @ 19:36:18
Postat av: Smulan

Räkna med mig också. Jag kan betala med att komponera ukke-serenader i A-moll samt vissla.

2009-04-27 @ 13:05:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0