spaderlord

Ingenting är klart, ingenting kommer att bli klart under en överskådlig framtid, ingenting är lätt att lösa, ingenting som faktiskt är viktigt är det minsta intressant, ingenting som är intressant är speciellt nyttigt och värmen gör allting omöjligt.
Man kan inte tänka, jobba, sola, meka eller på något sätt åstadkomma något.

Min enda önskan för tillfället är att allt ska vara gjort och klart. Att det enda som faktiskt behöver göras är att ta en kall öl i skuggan. Oddsen för att detta kommer att inträffa är marginella. Att rymma ut i skogen är det enda som spontant dyker upp under rubriken: "Lösningar".

Nu ska jag öppna en kall och ställa mig att titta på karparna och salamandrarna, vilka är lika onyttiga och ickepresterande som er käre Påse. Simma inte lugnt, det är omöjligt att komma ikapp.

Lyssna på: April March eller Black mountain.
Se: Ingenting.
Läs: Bokhandlaren som slutade bada.
Se ut: Hur du vill.
Drick: Lättöl.
Tyck: Ingenting.
Skaffa: Hår på ryggen och axlarna, naturens eget solskydd.
Ät: Rökt korv, håller sig i värmen.
Håll dig borta från: Barn och hundar.
Klaga på: Den dåliga standarden på dina medmänniskor.

Att se borgarnas integrationsminister, folkpartisten Nyamko Sabuni är lika roligt varje gång. Hon har ju fått en skitstorm av kritik ända sedan hon uttalade sig offentligt första gången. Att fixa en svart integrationsminister som ska framföra borgarnas minst sagt taggiga åsikter om invandring och dylikt är snudd på genialt. Det har i och för sig inte fungerat så bra ändå men ingen kan ju gärna kalla henne rasist. Hon har nog blivit kallad nästan allt annat men inte det. Somliga ser henne som en fördomsfull islamofob med dragningar åt extremhöger men jag uppskattar henne ändå som den levande måltavla och det PR-trick hon är. Att se henne framföra de åsikter som folkpartiet varit och hämtat i främlingsfientliga Danmark är underhållande och mycket mindre kusligt än om någon annan skulle göra det. Det krävs nästan ännu mer is i magen för att ställa sig upp idag och säga att man inte är feminist och även detta har hon gjort, om jag inte missminner mig. Jag är osäker på om hon vill att kvinnor och män ska ha olika rättigheter beroende enbart av kön eller vad det egentligen innebär men jag är ändå imponerad. Det kommer att bli svårt för henne att toppa det här. Jag väntar med spänning på att hon ska förklara att hon är mot demokrati och att hon tänker ta makten i Sverige med våld. Det vore något att berätta för barnen om.

När man googlar olika fraser så får man som ni säkert vet upp en uppskattning av hur många träffar som finns på denna fras. Om man exempelvis söker på "var finns polisen?" så får man upp 318 träffar. Om man söker på "var är polisen" så får man upp 4600 träffar till. Om man räknar bort de artiklar och dylikt som behandlar dessa fraser så som jag gör det just nu så kan man tänka sig att resten av träffarna behandlar dessa klyschor utan självdistans och utan distans till frasen. För mig är det ett skämt att använda en så dum och sliten retorisk fråga för att vädra sin idiotiska åsikt som oftast går ut på att polisen inte är där det begås brott. En synsk polis kan såklart vara på rätt plats vid tiden för ett brott men annars är det nog svårt att lösa detta problem. Ofta vill debatörer och ledarskribenter ha fler poliser, helst så många så att det finns en per medborgare för då kommer det ju oundvikligen finnas poliser på rätt plats hela tiden. För ett tag sedan läste jag en ledare i GP som gick ut på att det var oförlåtligt att det inte funnits en polis närvarande på avenyn när ett fyllo gått bärsärkagång där. Förmodligen skulle skribenten ta sig ett civiliserat glas vin för sexhundra spänn och nu blev hans kväll förstörd av detta missöde. Självklart får man ju hålla med. Poliserna ska ju framför allt finnas på överklassgatan för att beskydda alla höginkomsttagare från det fåtal kriminella som kan ha irrat sig in från Hissingen. Eller så kan det kanske vara så att skribenten borde ta sig sitt glas rödvin i någon av stadens alla förorter? Där finns det gott om poliser så där måste han ju kunna känna sig trygg. Om det nu inte är så att poliserna faktiskt hänger där de behövs. Då finns det ju å andra sidan inte så mycket att klaga på.

Sök sedan på frasen "Var finns föräldrarna?". 5280 träffar. Byt ut "finns" mot "är" och du får upp 2000 till. Vad har man tänkt att tillföra denna slitna debatt när man spyr ur sig denna urholkade kokosnöt till klyscha? Det är som att skicka in insändare under namnet "orolig förälder". Har man tur så skrattar man när man läser det och har man otur så slutar man rösta av uppgivenhet eller så ställer man sig frågan "var fanns grundskolan när oroliga föräldrar växte upp?" Det som kan låta som nonsens, trivialiter och plattityder när det flyter runt i mitt huvud kan på fullaste allvar yttras som dagens unika sanning när det kommer ur munnen på en "orolig förälder". Jag läste någonstans en fråga, det kan ha varit i Apsefiston, som löd ungefär som följer: "När har man egentligen lärt sig att läsa? När man kan läsa en bok eller när man lägger ifrån sig boken för att tänka själv?"

Sov gott, kära läsare och håll er i solen.

Mina halvläkta revben trycktes idag in på nytt av min oförsiktiga sambo. Det är otäckt med krasljud som man hör i kroppen, mycket på grund av att man inte hör det med öronen. På samma sätt som man inte uppfattar sin egen röst som andra som lyssnar på den, så uppfattar man sitt eget interna benkras på ett väldigt privat och påtagligt sätt som förstärker obehagskänslan. Efter att ha stoppat i mig några panodil så gör det inte längre ont när jag andas men i stort sett allt annat är väldigt påfrestande. Det kan vara dags att fixa något starkare än panodil. En svagare sambo med lite mer fingertoppskänsla borde kanske också stå med på inköpslistan.

Det har blivit uppenbart de senaste dagarna att det är någon form av fotbollsturnering på gång. Det pratas om det i morgonsofforna i tv utan uppehåll och mina vänner försöker återigen få mig att se på eländet. Om jag är tvungen att välja så ser jag nästan hellre på försnacket än på matcherna. Det finns ingen riktig motsvarighet till sportförsnack inom några andra områden. Det närmsta jag skulle kunna föreställa mig är om det fanns ett program där det sitter folk i en soffa och spekulerar runt vad som skulle kunna tänkas hända i barnprogrammen som kommer att visas senare samma kväll. "Experter" på barnprogram får sitta och gissa saker som att: "Kanske visas det någon form av båt med som har en skottkärra som kompis?" Sedan får man se om de har rätt en halvtimme senare. Någon sade till mig en gång att "sport är ett opium för folket" men jag skulle hellre jämföra tv-sport med en rubiks kub som bara har en färg.

Nu ska jag gå och smeta in hela överkroppen i voltarenkräm innan jag går och lägger mig.
Sov gott, kära läsare.

Hela morgonen har gått åt till att lära mig "Holiday in Cambodia" på ukke. Jag tog en timma rast vid tio för att diska och lyssna på Sator. Dead Kennedys verkar göra låtar som är extremt svåra att framföra på ukke men jag känner ändå att jag gjort stora framsteg. Nu ska jag bara lära mig introplocket så är jag färdig. Det låter lite slamrigt men det gör ju även orginalet, så jag är i stort sett nöjd. Nästa steg är att köpa en el-ukke så att man kan börja mörsa på allvar. Att fastna i något på ett så maniskt sätt att man inte äter på en hel dag, det är en av de bästa sakerna jag känner till. Om det sedan är oljemålning, ukkespelning eller öldrickning spelar inte så stor roll. Man tappar bort sig själv på vägen på något vis, vilket kan vara extremt välgörande vissa dagar. Nästa projekt kommer förmodligen vara att lära mig spela en låt med Deltahead som heter "My Mama was too lazy to pray". Jag ska bara lära mig att "slajda" på ukken först. Kanske med hjälp av en smörkniv som den gamle blueshjälten Cedell Davis.

Nåja, nog om det, kära läsare. Ut med er, köp öl och röda commerce, sätt er i en park, fyllna till, rök commersen, snacka skit tills solen går ner, ta spårvagnen hem, hamna i slagsmål innan ni kommit till er hållplats, ta er till lägenheten, slockna i ert eget blod på golvet i hallen, vakna bakfull och svullen imorgon och känn att det äntligen är sommar. Det är mitt tips.

Nya planer: Jag ska ge mig in i reklambizznisen. Min naturliga disposition som patologisk lögnare, tankfull stilist och ofrivillig reklamgranskare borde göra mig mer lämplig än de flesta. Jag återkommer mer om detta senare. Detta kan vara min sista chans att blir snuskigt rik och professionellt otrevlig. Den får inte försittas.

Det slog mig idag att de program som är gjorda för barn ofta är bättre än de som är gjorda för vuxna. Bottenskrapet av skit-tv är såklart de program som görs för "undomar", alltså för de som inte är vuxna eller barn och uppenbarligen saknar omdömesförmåga för vad som är bra och dåligt. Många barnprogram är såklart också skräp, exempelvis allt som importeras från australien och nya zealand där man filmar ungar med färgklickar i ansiktet för att de inte har råd med riktiga kostymer. Ett exempel på bra barnprogram är "Yoko, Toto och Jakamoko" som går på barnkanalen. Det slår all familjeunderhållning med hästlängder och CSI med ljusår. Det handlar kortfattat om tre djur som inte kan prata så bra men som klarar sig ändå. Ett annat bra barnprogram är "samurai jack" som går på cartoon network. Det handlar om en samurai som blivit skickad till framtiden av sin ärkefiende Aku. Jack påminner om en blandning av Clintan, Bruce Lee och en knivaffär i en tornado. Han har dessutom en vän som är en skotte med ett maskingevär istället för träben. Sedan har vi mupparna, tattarna och fragglarna som är alla är kanon.

Ett exempel på extremt dålig vuxen-tv är "will and grace". Det är så dåligt att det kan vara gjort för ungdomar, jag är osäker. Serien borde förbjudas för att den är ett dåligt föredöme för bögar. Samma sak gäller all semi-dokumäntär utröstnings-tv som med all rätt borde deporteras tillbaka till Amerika. Sedan har vi "Vänner", "Dharma och Greg", "Parlamentet" och allt annat "humoristiskt" strunt som lika gärna kan vara samma avsnitt i repris tvåtusen gånger för allt är likadant. Ibland berättar folk för mig om något roligt som hänt i "Vänner" för att bevisa att det är bra. Självklart finns det minst två roliga skämt med i en serie som gått i fjorton säsonger, en apa med en skrivmaskin kommer förr eller senare också att skriva något roligt. Listan på skitserier är nära nog oändlig, särskillt om man räknar in det som man inte ens vet om det ska vara roligt, som "Sex and the City". Jag såg en rolig intervju med en av skådespelerskorna från filmen som gjorts på denna oförtjänta serie. Någon frågade henne något i stil med om hon tyckte att det var okej att göra en film om fyra tanter som bara pratar skit och köper kläder för pengar som motsvarar ett litet lands BNP. Hon undrade om han hade sett filmen, som faktiskt handlar om en massa viktiga saker. Han såg skeptisk och trött ut när han sade att det hade han.

Om man ersatte alla idioter som gör dagtids-tv med barprogramsskapare så skulle förmodligen serierna bli tillräckligt bra för att de ska vara sebara. Jag ska höra mig för och se om detta är möjligt. Det skulle göra världen till en bättre plats att leva i och tv till ett trevligt medie. Ingen kan förlora på detta, utom skaparna av will och grace som borde arkebuseras på stående fot.

Musik är ett ett så genialt medie just för att man kan tolka in nästan vad man vill i det man hör. Tonerna i sig kan ha ett budskap men det är om möjligt ännu luddigare att tolka ut än en ordinär låttext. Skillnaden mellan att se en Turbonegro-text som ironisk eller inte kommer att vara vital om man vill veta vad som faktiskt är författarens syfte men oftast spelar det ingen roll. Man hoppas helt enkelt att det är så bra som man tror att det är.

Annat är det med tidningar och TV. När man läser en hel artikel så är det fullkomligt ofrånkomligt att bli förbannad över vad som faktiskt står i den. Antingen så utgår människan som skrivit den från att jag är en idiot eller så är människan i fråga en idiot. I vilket fall så blir man arg. En tidning som GP försöker oftast hålla sig "neutral" genom att publicera nyheter som är deskriptiva och inte för snaskiga. Det gör mig arg, om inte annat för den ignorans som visas genom ett sådant förhållningssätt. En tidning som Metro försöker smöra sig in i gemene mans känsloliv genom att publicera småskaligt tjafs blandat med oviktiga "fakta" med hopp om att beröra eller roa sälja reklamplatser till företag. Tidningar som Expressen eller Aftonbladet skrivs av cyniska, amoraliska slamsugare som vill sälja lösnummer utan något som helst bakomliggande patos (om man inte räknar lön). Tidningar som Di saknar all relevans för en människa som jag som tycker att allt annat än ekonomi och sport är viktigt

Att det förväntas av mig att jag ska svälja den buffé med avföring som serveras mig av dagens mediasverige ser jag som en personlig förolämpning. Inte ens reklam kan få mig att känna mig så dumförklarad som en dålig artikel i Metro kan. Reklamen vill få mig att köpa saker på grund av den livsstil som uppvisas, de snygga människor som hyrts in eller de påhittade ord som nämns men jag är ändå medveten om att det är reklam och att det är fullt normalt att vara förbannad när jag ser den. Det är en klen tröst att jag vet att reklamen och artiklarna inte är riktad mot mig, utan mot Sveriges klenare rationalitetsresurs: Svensson. Jag tänker ständigt när jag läser tidningar att "alla känner så här, det är inte bara du" innan jag läser insändarna. När jag gjort det så vill jag på rak arm frånta större delen av vårt lands befokning dess rösträtt. Mitt förtoende för oss alla avtar ständigt.

Tidningarna lever på idioterna som utgör Sveriges befolkning, annars skulle de inte kunna finnas till. Hur ensam jag är om att uppleva denna alienering som mediehatandet utgör vet jag inte, det enda jag vet är att jag förmodligen aldrig kommer att kunna bli journalist på grund av att jag har en själ och att jag aldrig kan bli politiker för att jag inte har varit med i SSU eller MUF eller var fan man börjar sin skola i moralisk korruption. Kontakter är som bekant allt.

Min skepsis mot gemene man växer sig starkare för var dag som går och jag är rädd för att den enda boten är ignorans eller att ta livet av sina rationella krav på relevans och koherens. Jag har mindre bröst än någon som varit med i Big Brother så jag kan inte få en krönika i Metro och jag skriver inte tillräckligt dålig "feministisk" rappakalja för att kunna få en i GP och är inte sugen på att beklaga mig över minoriters utsatthet. Vad är mitt forum? Några enstaka individer får ta del av mina dumheter på min blogg och jag kanske borde nöja mig med det? Det finns inte utrymme bland all skit och ofentligt orbajsande för en människa med min sorg över en stagnerande medvetenhet över vad som serveras oss?

Min dystopiska bild av samhället förstärks såklart ytterligare av att mina vänner- välutbildade i hur man bygger grunden till ett sunt samhälle som de är- omöjligt kan få jobb, till skillnad från de som satsat på kemi eller biologi som huvudämnen. De strikt marknadsinriktade yrkena saknar såklart de faktiskt nödvändiga kunskaperna om moral och logik, en grund där den enskillda individen kan skapa sig en välgrundad åsikt om vad som är rätt eller fel. Eller är det så att de bara inte kan tillämpa sin matte på sin moral? De samhällsfrånvända ämnena är hur som helst de som främjas. De hål av amoral som blir konsekvensen av detta fylls med strunt om enstaka avlidna individer som görs till allmängods på löpsedlar och i direktsända begravningar.

All skuld som läggs på enskilda tidningar möts med den alltid gällande klyschan att "vi ger folket vad de vill ha". Det börjar med andra ord bli dags att införa offentliga avrättningar osv. som på medeltiden då de verkligen visste vad "folket ville ha". Det som gör mig mest illa till mods är dock när jag läser insändare och dylikt. Det visar sig plötsligt att det finns en ivrigt lyssnande publik för dessa gödselslungor som inte bara tar allt detta på allvar utan dessutom orkar författa små brev med ärligt framförda stupiditeter som för min hud att knottras.

Bitterhet är inte rätta ordet. Hat, avsky och förakt är mer likt det jag känner. En gnagande känsla av vanmakt och en insikt om att ifall jag skulle ha ett forum som fick utrymme så skulle jag inte bli förstådd, det gör mig sömnlös. Den ironiskt nog enda boten är såklart att sova gott, som SMK säger. Det eller valium. Låt mig bara vara så kanske det går över. Jag kanske låter mig sjunka in i den dvala som konformiteten tillåter eller snarare påbjuder. Låt oss bara hoppas att det utbildas fler självständiga tjurskallar i nästa generation som kan ta vid där jag gett upp, så slipper jag gråta mig till sömns ända in i ålderdomen.

Vila i frid, förnuft och rationalitet.
Ni kommer att uppstå på den yttersta dagen.

Jag mottog för någon dag sedan ett brev från allas vår favorit-delinkvent Varanen. Senast jag fick brev av honom så visade sig brevet innehålla ett gult pulver som herr Varan trodde skulle sprida mjältbrand. Turligt nog hade han fel men ni kanske förstår att jag väntade ett par dagar med att öppna det jag nu fått. Det lyder hur som helst som följer:

---

Käre Påsen
Jag sitter i skrivande stund på mitt hotellrum i den danska huvudstaden Köpenhamn. Min dam har ockuperat duschen och jag har precis bekantat mig med minibaren. Köpenhamn är en fantasstisk stad, du skulle trivas här. På varje gata, i varje gränd, i alla hörn, dricker de lustiga danskarna sin nationaldryck. På festivalmanér slår de sig ner med en platta öl oavsett om det passar sig eller ej. Jag har aldrig under mina resor stött på ett mer degenererat folkslag. Deras förakt för verkligheten får vågmästarens klientel att verka måttfulla. Mina sjuka nerver är redan på bättringsväg och jag tror att jag vid min hemkomst kommer att vara en helt ny människa. Men även denna solskenstripp började med förskräckelse. Du vet att jag brukar klaga på hur värdelöst Göteborg är men om sanningen ska fram så är vägen söderut värre. Först passerade vi hemska Halland. På varje perrong klev det på horder av hålögda bönder och när jag inte trodde att det kunde bli värre; då kom vi in i Skåne. Det enda som är värre än en skåning är en full skåning och en full skåning... (stycke saknas. Förf. anm.) ...som en dansk. Vips så var vi framme i Köpenhamn. En full dansk är dock ingen fara men om man träffar på en nykter så ska man passa sig jävligt noga. Lyckligtvis har detta ännu inte inträffat.

Jag vill också be dig att publicera detta brev ordagrant fast utan stavfel på din blogg Min ligger som bekant nere. Du behöver inte oroa dig för eventuella klagomål ifall någon skåning, hallänning eller dansk skulle uppröras över min beskrivning. Jag är ju själv uppvuxen i Halland så för mig är det OK att skämta om dem på samma sätt som jag får skämta om judar eftersom jag själv är snål. Puss och kram från Varanen och klappa mamsen på musen från mig, eller vad det nu är ni brukar säga i Trollhättan. Jag vill att du ska veta att du alltid har varit som en far för mig. / V.

---

Så löd brevet. Det är skönt att veta att herr V lever, trots att hans blogg är död. Jag vill också passa på att tala om att svaret på tävlingen jag utlyste var att haren ska bort för han är ful, till skillnad från de andra. Ingen vinner alltså priset: en veckoförbrukning av luftgevärskulor. Bättre lycka nästa gång, kära läsare.

Om det är så att det finns något efter döden, i vilken form kommer man i så fall dit? I en klassisk bild av himlen så kan lama gå, blinda se och så vidare. Vill alla det? Kan det inte vara så att det finns människor som trivs som de är? Om man dessutom kan ha någon utvecklingsstörning, kommer man att "bli frisk" från den i himlen? Skulle inte det förändra hela den människans person? Finns det någon ur-mall som varje människa är gjord efter och som man sedan kan gå ifrån i livet för att sedan återbildas som perfekt efter döden? Kommer "dumma" att bli "smarta" också? Hur mycket kommer att bli kvar av ens faktiska person om alla brister och fel rättas till? Jag måste nog säga att jag hellre har kvar mina brister och min personlighet än att jag blir tillrättad och personlighetslös. Om man å andra sidan får ha kvar sin nuvarande form så kommer det finnas människor som kommer att ligga som hjärndöda kollin i evighet. Finns det hjälpmedel för Hawking i himlen eller kommer han att ligga som en vante utan att kunna meddela sig?

Vill jag i något av fallen leva vidare, antingen som en helt annan människa utan brister eller kanske som den jag blivit efter några elakartade strokes i mitt livs slutskede? Inget av alternativen är lockande och om jag får välja så föredrar jag nog att vara som ett utblåst ljus, utan kognitiva förmågor eller medvetande. Att bara försvinna för tid och evighet.

Jag har hört folk nämna himlen som något som ger tröst åt sörjande människor. I mina ögon verkar det vara en förbannelse mer än något annat. Låt oss alla be för att vi kommer att sluta våra liv i ett allomfattande ingenting. Allt annat skulle göra mig väldigt ledsen.

När man tittar in snabbt på Aftonbladets hemsida så får man ett så brett utbud av "nyheter" att jag blir illamående. Det mest fantastiska är att de blandar in bloggare och deras åsikter i många frågor. En artikel handlar om våldtäkt och en annan om vad sveriges bloggare tycker om våldtäkt. Människor som aldrig haft något att göra med rättsväsende (i alla fall inte från lagstiftande sida) uttalar sig om vad de tycker är självklart i olika våldtäktsfall och gör inavlade jämförelser med att krocka med kundvagnar i affären. Alla de som faktiskt skulle kunna tillföra något till diskussionen håller sig så klart så långt borta de kan från den här sortens cirkus, så det är lätt att få uppfattningen att hela sverige består av svagbegåvade viktigpettrar. "Men om du kör fort så kan du krocka och om du har på dig slampiga kläder så kan du bli våldtagen. Då får du skylla dig själv." Ja, kukhuvud, du har precis lyckats göra en jämförelse mellan två företeelser som helt saknar likheter. En våltäkt är ingen olycka för det första. Det finns en agent med samma moraliska och legala skyldigheter som du och jag som bestämmer sig för att bryta mot en annan människas samtliga rättigheter i en våldtäkt. Nästan oavsett hur du ställer upp ett exempel för en bilkrock så kan du inte komma i närheten av något liknande. Det närmsta skulle kanske vara en hypotetisk situation som går ut på att någon kör på en fotgängare med sin bil för att fotgängaren har fula kläder och då undrar jag hur många som skulle skylla på fotgängaren. Sedan blandar någon annan pantskalle in den gamla hederliga kritiken mot att det är så svårt att få våldtäktsmän/våltäktskvinnor dömda. "Har du våldtagit någon så är du skyldig, punkt slut." Ja, exakt så enkelt är det. Det kan inte vara så att dessa fall ofta är så svåra att bevisa på ett rättssäkert sätt att många släpps? Eller ska vi tillämpa Dwights tankegång, att man hellre har hundra oskyldiga i fängelse än en skyldig som går fri? Eller ska man alltid lita på kvinnors ord? De flesta kan hålla med om att det har straffat sig för många genom tiderna att göra det. Människors "sunda förnuft" är en lika bra grund i dessa frågor som en skål med morötter. Det är mycket deprimerande att det publiceras fler dumma åsikter från svensson än förklarande intervjuer med utbildade fackmänniskor. Jag antar att det beror på att det är svensson som köper tidningarna och svensson orkar inte läsa riktiga artiklar. Svensson vill bara läsa vad andra svenssonar skrivit för det är lättförståeligt och idioterna håller ofta med varandra så att klyschor gällande moral och lag kan växa. Jag kan inte heller komma med några sanningar i denna komplicerade debatt, det enda jag kan göra är att dikvalificera argument och komplicera en förenklad debatt. Allt detta gör mig arg och ledsen.

Därför blir man så glad när man sedan läser om en fyraårig flicka som blivit anfallen om en bäver. Pappan filmade attacken, så jag hoppas att detta dyker upp på youtube. När pappan sedan släppte kameran och försökte rädda sin dotter så slängde sig bävern över honom i stället. Både flickan och pappan dog och bävern fick hepatit från pappan. För den som sett bävertänder är detta inget konstigt. De är enorma.  Kolla aftonbladet idag. Jag hoppas verkligen att detta kommer att tas upp i vargdebatten. De som är så rädda för vargen, som så vitt jag vet aldrig anfallit någon, kommer ju med all rimlighet att vilja utrota de djur som faktiskt är farliga. Bli inte förvånade om ni ser folkhopar med facklor och högafflar nu i dagarna. Det är förmodligen bara dalslänningar som hittat en ny hackkyckling: Bävern.

Förmodligen innehåller bävertexten mer användbar information än hela sveriges offentliga våldtäktsdebatt sammantagen. Vems fel är detta? Aftonbladets? Pöbelns? Min gissning är som vanligt skolan. Om människor fick lära sig grunderna i moralfilosofi och rättskunskap istället för vad huvudstaden heter i Djibouti så skulle vi förmodligen ha ett bättre samhälle. Man får lära sig grunderna i kemi, men inte grunderna i praktisk eller teoretisk medmänsklighet. Det är minst sagt skrämmande. Människor får såklart tycka vad de vill om vad som helst. Det enda jag önskar är att åsikterna inte ska vara plockade från löpsedlar eller grundade i ologiskt skitsnack.

Det senaste som finns för föräldrar att ojja sig över är lustgas. Föräldrar ligger enligt SvD sömnlösa på nätterna för att de är så oroliga för att deras barn ska få tag i en gräddsifon. Samtidigt "står polisen maktlös" inför denna "nya innedrog" då den klassas som livsmedel och inte narkotika. Kan det vara någon som skapat denna nyhet för att skrämma dagens våp till föräldrar och sedan göra en artikel om deras ojjande? Vet dessa sömnlösa föräldrar vad som händer när man drar i sig lustgas? Har det gjorts utredningar om detta? Vad visar medicinska studier? En överläkare från Maria ungdom, Stefan Sparring säger i artikeln att gasen "kan ge hjärnskador". Är det bättre eller sämre än att röka gräs och dricka sprit? Jag kan för min del säga att jag skulle vara mer orolig för andra droger om jag var förälder. Du kan ju försöka få en snedtändning eller köra rattfull på lustgas. Då får du ha en jävligt stor tub och en mask som du kan spänna på dig när du kör. Du kan försöka åka på stryk eller bli våldtagen under de tio sekunder som gasen sitter i men då får du fan i mej jobba hårt.

Ingen vet någonting men föräldrarna ligger sömnlösa i skräck. Det krävs inte mycket för att få dagens föräldrar ur balans. Är det så att det sanslösa beskyddarsamhälle vi har, har förstört dagens föräldrar? Är det därför jag ser barn med reflexvästar på inhägnade lekplatser i Haga? Är det inte så att en nollvision inom vilket område som helst ger vansinniga konsekvenser? Är det inte mest synd om just föräldrarna i dagens samhälle som oroar sig för allt som är löst? Är inte den bästa lösningen på många av dagens fasor att vi skickar föräldrarna i terapi och/eller kurser i hur man hanterar att leva ett vanligt liv med normala risker? Hur ska vi annars lösa problemet med dessa föräldrar som inte låter sina barn cykla till skolan på grund av olycksrisken? Vad kommer hända med dessa bortklemade "curlingbarn" som fått isen sopad framför sina hjälmprydda små fötter hela livet och som inte vet vad en risk är? Skulle det inte vara roligt att sätta upp egna löpsedlar där det står att "barn utan ärr dör av hjärnskador" för att sedan se de stackars oroliga föräldrarna gå loss med köksknivar på sina egna ungar?

Nu kanske ni undrar vem dessa frågor är riktade mot. Tror ni att jag skulle vilja sitta ner med några föräldrar och diskutera detta ämne? Jag diskuterar hellre med en lustgashjärnskadad apa än med dessa urbota pappskallar. De dyker redan upp i debattprogram på tv och förpestar tidningar och nyheter med sitt tomma skitsnack. Obefogad rädsla går inte att använda som grund för en sansad diskussion. Dagens ojojojföräldrar kan inte öppna munnen utan att göra bort sig vilket ställer hela situationen i stiltje. Låt oss bara hoppas att lagstiftare och dylika har förstånd nog att hålla för öronen och att de inte börjar lagstifta mot allt som är "farligt". Då kommer det snart inte ens vara lagligt att gå utanför dörren. Det finns säkert någon som har dött av det med. Den enda fördelen är att det kommer bli extremt lätt för mina barn att sko sig på de livrädda små halvmänniskor som växer upp i detta trygghetsknarkande ojojoj-land idag.

Nu ska jag bygga skyltar att demonstrera med. På skyltarna ska det stå:
"Inför hjälmtvång för sovande barn"
    och
"Gör om alla motorvägar till 30-sträckor"

Alternativt det mindre ironiska:
"Lagstifta mot curlingföräldrar"
    och
"Enda sättet att hålla alla barn vid liv är att frysa ned dem"

Förutom att jag varit på hästfest i helgen så har jag också kommit till ett beslut om vad jag vill göra med mitt liv. Jag har bestämt mig för att läsa till präst. De där kragarna har alltid varit jävligt snygga på både Max i "Exorcisten" och på den där galningen i "Trasdockan". Med tal om gudsfruktan, svavel och den yttersta domen ska jag tvinga världen på knä. Med vädervisparna i högsta hugg ska jag döma över levande och döda med en röst som härdats i gin och rök. Mitt släpiga trollhättemål kommer vända på steken som är min församling. Mina barn ska uppfostras enligt gamla seder och de ska lära sig att sitta tysta när vuxna talar. Rödögd och spottande ska jag läsa herrens ord över alla syndare tills de gråtit sig ödmjuka. Detta är mitt kall. Detta kommer inte att sluta väl för någon.

För veckans macka behöver ni följande:

En söt tzatziki (som PRAKTIKANTEN tillverkat och sedan lämnat hos er)
En Tabasco
En pepprig fyllig olivolja
Ett bröd med frukt i
En mager ost

Droppa oljan över det fruktiga brödet, sätt gärna tummen över öppningen i flaskan för att kunna dosera enklare. Släng på lite tabasco. Klicka på Praktikantens tsatsiki och hyvla några skivor mager ost och släng på toppen. Peppra, salta och kör i ugnen på 225 grader tills osten krullar sig. Ät och njut.

Med anledning av att det kommer lite långväga gäster imorgon så har större delen av dagen gått åt till att riva runt i busslasterna med böcker och drivorna med tomma snusdosor som huserar i lägenheten. Även datorn fick sig en släng av damvippan då jag bestämde mig för att ta bort all musik jag har som inte är gjord av Dolly Parton eller Slagsmålsklubben. På detta vis så är risken för bråk om spellistor och dylikt ett minne blott. Mina vänner blir liksom jag själv maniska låtväljare när de känner lukten av alkohol. Nu får de härja vilt bland Dolly och SMK hur mycket de vill.

Jag har också passat på att dekorera väggarna med fina bilder med Beastie Boys och The Brian Jonestown Massacre. Varken min fina bild på Bob Log III eller på Skrammel fick tillåtelse att visas upp till mitt stora förtret. Det är dock synd att klaga då jag fått en jättefin present av Skrammel idag. Ett linne som det står "I love sailors" på leder nu ligan i homoerotik i garderoben.

Visste ni, kära läsare, att Madonna har gjort en spelning ihop med Gogol Bordello. Videoupptagningar finns på youtube.



I min jakt på information om den legendomsusade German Popov, även kallad Our man from Odessa (O.M.F.O) så sprang jag över den sida som nu toppar min lista över bra hemsidor. Som ni kanske har lagt märke till så har jag en tendens att gå ner mig i perioder av svulstigt språk här på bloggen. Den här sidan, www.omfo.net, slår alla rekord i uppskrivning och innehåller information om allt från fårskötsel till kosmonauter.
Jag är imponerad och avundsjuk, för att inte säga grinig. Leta gärna reda på plattan "Trans balkan express" och lyssna på OMFO. Det är oslagbart. Ett annat musiktips är samlingsplattan "Gypsy beats and balkan bangers" som innehåller mycket bra balkanmusik och dessutom har en så strålande titel.

Nästa tips är ett drinktips. Drinken kallas Extravaganza.

3cl. Cuervo Especial
3cl. Seriosly
1 tsk. Worcestershiresås
3 droppar röd Tabasco
1 tsk. chilipulver
Tomatjuice

Rör samman med kärlek och is.
Serveras till folk med smalbrättade hattar gjorda av läder.

Det är inte min födelsedag men någons är det. När jag nu varit frånvarande en stund från bloggen så blir jag så glad när jag återkommer och den har levt sitt eget liv. Intressanta inlägg görs och viktiga ämnen diskuteras. PRAKTIKANTEN är äntligen tillbaka med sin bejublade stil och smak. Detta är mitt mitt livsverk. Jag är stolt.

Visste ni förresten att piratdåden ökat med tjugo procent det senaste året? Det gör mig alltid glad när handlingskraftiga människor går ifrån gängse normer för att ta upp ett romantiskt yrke som de brinner för. Om man frågade människor i allmänhet om de skulle vilja sitta på kontor eller vara ute i solen, åka båt och dricka rom så skulle nog de flesta välja båten. Trots detta finns det väldigt få pirater i förhållande till kontorister.

När jag var vid bäckebol för ett par dagar sedan så såg jag en bil med en skylt på. På skylten stod det: "Jesus kommer snart. Sluta synda." Jag hoppas att skylten har rätt för det vore roligt att träffa Gud i egen hög person. Det finns några saker jag skulle vilja fråga om. Hur han ställer sig till djur som äger andra djur, exempelvis. En gång så såg jag en Labrador som hade ett kattkoppel i munnen med en katt i andra änden. Hunden var alltså ute och rastade katten mitt i centrala Linköping. Något som skulle ha kunnat vara hundens husse gick några meter bakom och tänkte på annat men det rådde inga tvivel om att hunden var kattens husse. En annan gång såg jag en apa på tv som kunde rida på hästar. Myror använder dessutom bladlöss som mjölkkor. Mycket tyder på att den här sortens företeelser är vanligt förekommande. Jag är osäker på hur jag ställer mig till detta. Att som människa äga andra människor ses ju på idag som något konstigt och djur har ju sällan fler rättigheter än människor, oavsett vad Erik G säger.

Nå, ut i solen med er, kära läsare. Bygg något, riv något, klipp något, arbeta med händerna och svettas.
Man ska odla sin trädgård som Candide säger. Det är lycka.

Gick upp halv sju, knöt fast en liten smutsig handduk i ett snöre och släpade runt den i lägenheten ett tag. Ett dåligt substitut för ett husdjur men vad gör man. När jag tröttnat så slängde jag på Elephant Bones med That handsome devil, kanske världens bästa låt med världens bästa text. Här är den. Den handlar om framtida arkeologi.
När grannarna stampade i sitt golv, mitt tak, så fick jag ge upp även denna sysselsättning.
Det verkar bli en fin dag.

P.s. Barnkorståget 1212 var förmodligen en språkligt missförstånd. Det var troligare att det var uteliggare än barn i tåget. Det är roligare med barn dock.

Nu har jag suttit och läst narratologi hela dagen. Ensamheten är grogrund för både nit och vansinne. Framför allt vansinne. För en liten stund sedan så hörde jag dörrklockan (den låter väldigt mycket) och gick till dörren för att öppna. Ingen var där, inte ens i närheten. Är det någon som driver med mig eller börjar jag tappa det? Jag borde inte få vara själv så här länge. Tänk om jag jag skadar mig. Eller någon annan. Ingen vet vad en galning kan ta sig till. Förut såg jag några barn som gick förbi utanför köksfönstret. Min första tanke var att öppna fönstret och kasta något på dem men jag höll mig i kragen. Jag ska sitta en stund med filten över huvudet nu. Över och ut, om man kan säga så på svenska.